Hellre ful och kul

Först och främst måste jag be om ursäkt för det förra inlägget (Förlåt mormor!). Det var väldigt svart, och det är jag medveten om. Men ni som känner mig vet att det kan vara kolsvart för en kortare stund, men sen blir det ljust igen. Jag fick världens kärleksbrev av Fredrik, tog mig i kragen och åkte och tränade med Karin och mådde sååååååå mycket bättre när jag kom hem. Jag får helt enkelt kontra med ett inlägg sprickfärdigt av lycka då!

För er som ännu inte hört: JAG OCH FREDRIK HAR FÖRLOVAT OSS!
Ja: det var helt underbart. Ja: jag är världens lyckligaste tjej. Ja: Han är världens bästa. And so it goes on and on...

Jag tänkte hursomhelst dela med mig lite av hur lördagen såg ut, vilken för mig alltid kommer vara en av mina absolut bästa! Jag älskar dig Fredrik. Så mycket att det inte är sant! (Fast det är ju just det det är, hihi!)

Nåväl... where to begin?

Efter en übermysig morgon med nybakade scones, film och sovmorgon tyckte Fredrik det skulle vara skönt med lite frisk luft. Vädret utomhus var väl inte direkt thailand-strand-lockande, men vad gör man inte. :)

Efter att ha kommit ut på stan drog han plötsligt fram ett brev ur väskan. Då vi firade ett år tyckte han att jag skulle få gå på "en liten skattjakt". Haha, vilken skattjakt sen! Jag tänkte visa några av de foton Fredrik, under stor glädje och många fniss, knäppte. :)

Jag fick denna fina välgjorda lapp (av många minst lika fina!) att börja med.. Jättespännande! Kände mig som tio år och hade hamnat på världens roligaste kalas! "Playa Primo?! Varfan ligger det?!"

 

På en lapp var det ett foto på hamnen, och jag letade bland alla vinklar och vrår på denna skylt innan jag hittade nästa lapp...


Efs-kyrkan var en anhalt. Syns det att jag på bilden försöker pressa Fredrik att hjälpa mig hitta den ytterst välgömda lappen? "Men säg fågel eller fisk åtminstone!"

Ett geni arbetar... Eller vad är det man brukar säga? "För att hitta lappen måste man tänka som den"? Kom igen Emma, om du var en lapp, var skulle du gömma dig?

HA-HA! Success! Ihoptejpat som ett litet rör hade Fredrik placerat den alldeles för lömskt till... Men skam den som ger sig!


Oooh, vad spännande! :)


Vissa lappar var riktigt klurigt gömda. Bara tanken på att Fredrik stått här mitt i natten helt svartklädd för att gömma små kärlekslappar i rör får mig att skratta. Men en sån underbar karl han är!

...För att inte nämna påhittig! ;)


Kyrkan var liksom lite EXTRA vacker den här dagen.


Men sen kom en av mina favorit-lappar:


Jag höll väl på att ramla i ett par gånger under det intensiva letandet efter denna lapp! (Var på fel brygga först...)


Men det var verkligen, verkligen värt det! För först hittade jag denna hink med en förträffligt fin lapp i:



Sen fick jag både vin och chokladpaus och världens finaste Thomas Sabo-örhängespresent! (Tror minsann jag gråtit lite av glädjechock när det här kortet tas...;))


Som om detta inte var nog så fortsatte jakten på (med all säkerhet) Fredriks favoritgömställe:
Lejonet vid Indiska...


Jag kan ju lugnt säga att inte bara en person stannade och glodde när jag lite halvdiskret försökte spana om han tejpat en lapp på lejonets rumpa, gömt något i hålet vid fötterna... Men såklart; Den satt läääängst in i munnen!


Hmm... en lapp med bloggadress den här gången? Fredrik erbjöd storsint din telefon för surfning:


En bild på Knaust-trappan på bloggen! Jag glädjeskuttade. Tog mig sedan samman och med en mycket belåten man i släptåg skyndade jag mig dit.

"Jaha, rum 320.. Vi tar trapporna! Skynda då!"



Väl inne i SVITEN blev jag gråtfärdig igen. Världens finaste, längsta rosor...


För att inte tala om DETTA!:





Puuuuuuuh, blir alldeles tårögd då jag ser bilderna igen, då hela dagen var tio miljoner bättre än den går att återberätta. Men efter ringar, champagne och lyckorus så såg jag ut ungefär så här när vi gick till bordet som Fredrik bokat på Saffran. GLAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAD.


..och såhär mysigt hade vi, och våra fina ringbeklädda fingrar det resten av kvällen...



Kortfattat har jag världens finaste ring på fingret, världens finaste namn nära huden och har upplevt en dag jag inte ens kunnat drömma om! Är man bortskämd eller är man?

Jag är så vansinnigt lycklig, är så tvärsäker, att det inte liknar någonting. Kärlek är det finaste som finns. Inte minst med en man som pussar pusselbitar över huden utan att ens märka det. Som bara med hans ord bäddar in mig i duntäcken, bara genom andetagen bygger mig ett helt slott... Det DU ska veta Fredrik, är att jag aldrig skulle kunnat önska något mer.
Du ger mig mer än jag någonsin skulle be om, mer än jag någonsin skulle tro jag förtjänade (och jag har ändå lärt mig vad jag vill ha och behöver!) Det har varit underbart att lära känna dig, ännu underbarare att få chans att älska dig och jag kan inte tänka mig att framtiden har någonting sämre att bjuda på. 

Jag kan inte med ord förklara hur mycket jag respekterar, beundrar och älskar dig... 
Jag bara hoppas att mina fingertoppar berättar det när de smeker dig över pannan, att min näsa stryker in det i huden vid din hals, och att mina hjärtslag, så hårt som de bankar för dig, når dig även 60 mil bort. 

JAG ÄLSKAR DIG. Tack för att jag får vara din.