Så jääävla trött...
Hola!
Sitter framför datorn efter en natt med dålig sömn, bankahuvudetiväggengrupparbete på skolan från 9-17 samt ett Body Pump-pass utan dess like. Känner mig lika mör som en biff på en fin restaurang, men hoppas att detta kommer medföra att jag somnar någolunda snabbt ikväll. :)
Imorgon är det nämligen lika lång dag med gruppen som gäller, följt av en hamburgare på Flamman intill och Grey's Anatomy ihop med Flamman-gänget. En trevlig avslutning på kvällen utan tvekan, men jag gruvar mig redan lite för vägen dit. Får lyxa till det med god lunch och försöka hålla humöret uppe så ska det nog gå vägen. Men ojojoj så jag tänker jubla när denna kurs är avklarad! (OM jag klarar mig det vill säga...)
Helgen som gick var en blandning utav blöt sittning i fredags (jättekul!), megasliskdag i Emmas soffa på lördagen och en extreeeem Fredrik-längtan på Söndagen. Jag försökte bota saknaden med att baka mormors morotskaka till korridoren (den blev jättegod, Morm!) och se på Star Wars ute i allrummet iförd matchande T-shirt, men... det var ändå ett gapande hål i magen när jag lade mig till sängs. Den känslan höll tyvärr i sig igår, men idag känns det lite, liiiite bättre. Och jag vet ju- det går i cykler... visst finns längtan och saknaden alltid där, jag menar - jag vill ju inget annat än att vara centimeter ifrån den karlen som bara genom andetagen får hela kroppen att slappna av och samtidigt fyllas av en obeskrivlig lycka, men ibland är det liksom lättare att hantera. Lättare att längta på ett förväntansfullt sätt istället för att känna varje återstående dag som ett gigantiskt hinder, ett oöverstigligt berg. Men som sagt; idag är väggarna mindre svartmålade. Får hålla tummarna att de kommande veckorna bara sprätter iväg med en fantastisk fart, och att tiden hemma drar ut på tiden likt någon slags siraps-karlssons klister-kola-variant. :)
Det ska bli himla skönt att komma hem! Morf fyller år och mamma ska firas samtidigt och jag längtar verkligen att bara få krama om dem, ha dem i närheten liksom. Äta mat, skratta och bara vara liten. Bara vara Emma... Hoppas verkligen jag hittar ngn minut över att få krama Emelie med! Och Fredrik, det behöver jag ju inte nämna efter den långa harangen jag nyss drog... ;)
Hehe, det är ganska komiskt när man inser att armarna är så slutkörda att man knappt orkar trycka ner tangenterna. Jag vet inte om jag ska tolka det som att jag tränat duktigt, eller är sjukt svag? Jag käkar lite mer mörk choklad, lutar mig tillbaka i stolen och kör stenhårt på första alternativet... och förnekelse och jag har aldrig träffats!
Hoppas ni andra har en härlig tisdagkväll. :)
Puss!
Sitter framför datorn efter en natt med dålig sömn, bankahuvudetiväggengrupparbete på skolan från 9-17 samt ett Body Pump-pass utan dess like. Känner mig lika mör som en biff på en fin restaurang, men hoppas att detta kommer medföra att jag somnar någolunda snabbt ikväll. :)
Imorgon är det nämligen lika lång dag med gruppen som gäller, följt av en hamburgare på Flamman intill och Grey's Anatomy ihop med Flamman-gänget. En trevlig avslutning på kvällen utan tvekan, men jag gruvar mig redan lite för vägen dit. Får lyxa till det med god lunch och försöka hålla humöret uppe så ska det nog gå vägen. Men ojojoj så jag tänker jubla när denna kurs är avklarad! (OM jag klarar mig det vill säga...)
Helgen som gick var en blandning utav blöt sittning i fredags (jättekul!), megasliskdag i Emmas soffa på lördagen och en extreeeem Fredrik-längtan på Söndagen. Jag försökte bota saknaden med att baka mormors morotskaka till korridoren (den blev jättegod, Morm!) och se på Star Wars ute i allrummet iförd matchande T-shirt, men... det var ändå ett gapande hål i magen när jag lade mig till sängs. Den känslan höll tyvärr i sig igår, men idag känns det lite, liiiite bättre. Och jag vet ju- det går i cykler... visst finns längtan och saknaden alltid där, jag menar - jag vill ju inget annat än att vara centimeter ifrån den karlen som bara genom andetagen får hela kroppen att slappna av och samtidigt fyllas av en obeskrivlig lycka, men ibland är det liksom lättare att hantera. Lättare att längta på ett förväntansfullt sätt istället för att känna varje återstående dag som ett gigantiskt hinder, ett oöverstigligt berg. Men som sagt; idag är väggarna mindre svartmålade. Får hålla tummarna att de kommande veckorna bara sprätter iväg med en fantastisk fart, och att tiden hemma drar ut på tiden likt någon slags siraps-karlssons klister-kola-variant. :)
Det ska bli himla skönt att komma hem! Morf fyller år och mamma ska firas samtidigt och jag längtar verkligen att bara få krama om dem, ha dem i närheten liksom. Äta mat, skratta och bara vara liten. Bara vara Emma... Hoppas verkligen jag hittar ngn minut över att få krama Emelie med! Och Fredrik, det behöver jag ju inte nämna efter den långa harangen jag nyss drog... ;)
Hehe, det är ganska komiskt när man inser att armarna är så slutkörda att man knappt orkar trycka ner tangenterna. Jag vet inte om jag ska tolka det som att jag tränat duktigt, eller är sjukt svag? Jag käkar lite mer mörk choklad, lutar mig tillbaka i stolen och kör stenhårt på första alternativet... och förnekelse och jag har aldrig träffats!
Hoppas ni andra har en härlig tisdagkväll. :)
Puss!
Kommentarer
Postat av: sylle
Haha, ....min tisdagkväll var också body pump....orkade inte ens tvätta håret för det var för jobbigt att hålla upp armarna i duschen! haha...Hoppas du får det super mysigt hemma! Puss Puss hjärtat
Postat av: Morm
du är gotjejen du va bra att kakan lyckades och den räckte väl till alla Puss o Kram Vi ses snart
Trackback
